onsdag 31 juli 2013

Efter jobbet idag har jag hunnit:

200 bollar på Golf Center Danderyd.
Gymmat.
7 km löpning.
Och efter den träningsdosen har inte ens en professionell spelare hunnit äta frukost...

måndag 29 juli 2013

Ullna baby!

...fast jag tränar bara puttning. Hittade en grej i uppställningen. Sänker allt. Hoppas det håller i sig.

onsdag 24 juli 2013

Toppbanor i Sverige - uppdaterat

Jag kollade målen för 2013 och eftersom jag jobbat så mycket och varit skadad på sistone så har jag inte ens spelat vissa av dom tävlingar som målen gällde. Därför väljer jag att nörda in på mina banbesök och spela fler banor på Golf Digest lista över Sveriges bästa golfbanor. Jag uppdaterar här min status efter 2012 års lista:

Spelat
1. Bro Hof Stadium Course
3. Falsterbo
4. Halmstad Norra
5. Bro Hof Castle Course
7. Barsebäck Masters Course
10. Elisefarm
11. Ljunghusen
12. Frösåker
13. PGA National Links
17. Bokskogen Gamla
18. Kristianstad Östra
19. Rya
22. Kalmar GK
23. Svartinge
26. Torekov
27. Ekerum Långe Jan


Återstår
2. Visby GK
6. Sand GC
8. Vasatorp TC
9. PGA National Lakes
14. Hills GC
15. Vallda GC
16. Vidbynäs South Course
20. Lanna Lodge
21. Grönhögen Golf Links
24. S:t Arild
25. Kallfors
28. Isabergs
29. Ombergs
30. Upsala GK

Man ser trenden sen 2010 års lista som jag följde senast. Nya banor och ombyggda banor är det svenska golfare vill spela på.

Ombyggda Ullna skulle jag tippa att den slår sig in på topp 20. En bana som klättrat mycket är Upsala den är jag sugen på. Men min prio är förstås de banorna som saknas i topp 16!

Putträning

40 minuter bollstarter.
20 minuter klockan.
Allt i 27 graders värme och loafers.

tisdag 23 juli 2013

Och spelet i Skåne då?

På Elisefarm slog jag säkert 4-5 bollar Out of bounds (finns det out på Elisefarm, undrar ni?!?) och hålade inte ens ut överallt. Fick ihop 29 poäng. Jag slog mycket fina slag också, men hade lite ont i mitt lilla finger fortfarande... Enda statistiken jag höll reda på var att jag träffade 3 fairways...

Lite hårdare tejpad gick jag några dagar senare PGA National Links på 77 slag (+5).
Jag hade 7 av 14 fairwayträffar.
12 av 18 greenträffar
1 av 6 up and downs
och 36 puttar
Mest nöjd med att jag inte hade några "Others" utan bara par, bogeys och birdies (2 st). Borde dock puttat lite bättre, men jag hade det lite besvärligt att läsa PGA Nationals greener.

77:an gav en liten sänkning och det var skönt. 2013 har tyvärr varit en säsong som innehållit mycket mindre golf än vad jag ville när jag tränade varje vecka november - februari.

Banbesök: PGA National Links

Efter stoppet på Elisefarm stod nästa hedbana på tur bara några dagar senare: PGA Nationals Links.



Den amerikanske arkitekten Kyle Philips har ritat två A-banor i form av PGA National i Bara strax utanför Malmö. Ni som såg Scottish Open nyligen känner säkert igen namnet Kyle Philips därifrån. Han har nämligen ritat Castle Stuart också.

Vi blev generöst inbjudna av en medlem och spelade banan i strålande sommarväder. Vi hamnade på Links denna gång och det gjorde inte mig något eftersom jag ändå sagt att jag ska beta av topp 30 i Sverige (Lakes är rankad några platser högre på Golf Digest ranking. Lakes 9:a och Links 13:e).

PGA National Links domineras av rödsvingel vilket är den gräsart som ger den klassiska linksfinishen. Greennerna var stora med många roliga pinnplaceringar. Det var, med tanke på att greenerna var hårda, dessutom möjligt att utnyttja konturerna på greenerna för att komma åt flaggorna på inspelen. Sån golf är kul.

Vi valde 61 tee, vilket är att jämföra med vit tee och mäter 6150 meter. Banan spelades kortare än så med sommarrull på bollen.

När jag hade tätt mellan besöken är det svårt att inte jämföra banan med Elisefarm, som är mycket vackrare med sin närhet till Ringsjön och sina välansade promenadstråk. Men som golfbana håller jag PGA National Links högre. Helt enkelt för att det är fler roliga golfslag som slås på den banan. Att den är relativt kuperad med höjdskillnader på uppåt 20 meter gör sitt till för upplevelsen också.

Jag tycker sträckningen är viktig på golfbanor och här har Kyle Philips verkligen fått till det. Links har en fin inledning och en fin avslutning. Att inleda med ett "drivbart" par 4-hål är jag lite tveksam till, men det funkar ok. 2-5 är på inga sätt lätta hål, men det är först på 6:an som dom verkliga frågorna börjar ställas.

För övrigt var jag rätt nära HIO på hål 5. En av dussintalet gånger jag varit inom två decimeter från flaggan.

På hål 6 är utslaget halvblint. Det spelas 400 meter och dagen till ära rakt in i vinden. Man anar vänsterkanten på fairway och ser fairwaybunkrarna. Rätt linje är slå mot den bilnda delen av fairway om man inte ska rinna ner i bunkrarna mot vilka hela fairway sluttar. Sen har du ett roligt mellanjärn till ett svårt greenområde. Golfhål!

På sjunde hålet står man 1-2 klubbor ovanför hål och blickar ner mot en jättelik green med en svacka i mitten. Rätt många har treputtat på 7:an vågar jag lova och underteckad sällade sig till den skaran.

Det är roligt hela tiden på PGA National och hål 14-18 är som en avslutning ska vara:
Hål 14: 425 meter, par 4, uppför. Jag tror typ två bunkrar är i spel på det hålet (plus en lurig liten som vaktar bakom grenen), men hålet ställer bara en enkel fråga: kan du slå en drive och järnfyra upp på green?
Hål 15: 445 meter, par 5, nerför. Här vänder vi på steken. Kort par 5. Man kan och spelar nog oftast aggressivt, men greenområdet kan i sig själv ge dig bogeys med sin upphöjda green.
Hål 16: en vacker medellång dogleg par 4. Inga konstigheter.
Hål 17: ett härlig korthål uppför, 155 meter, till en väl inbunkrad green, med flera roliga flaggplaceringar och en ondulerad green där man kan utnyttja konturerna.
Och så Hål 18: 400 meter. Smalt att träffa fairway. Ett dike (som inte bör vara i spel) innan green. För mig spelades det drive och järnsjua och jag fick plocka fram två fina golfslag för att träffa green. Snygg avslutning upp mot det coola klubbuset.

Hål 18 på Links med klubbhuset vänster om green. Bild från klubben.

torsdag 18 juli 2013

Banbesök: Elisefarm GC

Besökt Sveriges tionde bästa golfbana, enligt Golf Digest ranking 2012: Elisefarm GC. En vacker promenad i landskapet strax söder om Ringsjön i design av Martin Hawtree. Mr. Hawtree är en het golfbanearkitekt som bland annat ritat Trump-skrytbygge i Skottland m.m.



I det mysiga klubbhuset innan tee time träffar vi några Äkta Makar som spenderat fyra dygn på anläggningen. De rekommenderar oss att träffa fairway. Det gjorde vi inte. Elisefarm är som links (även om den här då är en hedbana) är mest med hårda greener, blåst, tuffa ruffar. Ack så vacker dock.

Det finns inga teeskyltar, inga papperskorgar och bolltvättar. Hundrafemtiopinnarna är i form av resta stenbumlingar av finaste sort. Promenaderna mellan hålen sker ofta mellan vackra stengärden på täckbarksbelagda stigar. Det är golf i harmoni med naturen och utan något fluff.

Vi spelade gul tee som mäter 6011 meter. Metrar som känns längre än vad 6000 meter brukar göra, troligen p.g.a. vinden. Inledningshålet är ett dogleg höger uppför en backe där fairwaybunkrarna tas ur spel med drivern. Sen sker inspelet mot en inbunkrad green där det finns både lätta och mycket tuffa flaggplaceringar. Ihop med hål 2 (par 4) och hål 3 (par 3) är detta tre mycket bra inledningshål innan frågorna börjar ställas på allvar med hål 4-6.

Jag tycker att Elisefarm är som bäst i mitten. Det är en bra inledning, hål 6-14 är riktigt bra och kul och sen tycker jag avslutningen är något för svag med hål 15-18 (16:e, par 4, är bäst av dessa hål). Artonde hålet är ganska smalt och visst kan man strula till det om man leder en tävling på sista hålet, men jag spelade spoon och 60 graders wedge på det hålet. Det är ingen avslutning där det svänger så mycket. Ett mycket bra golfhål och sagolikt vackert nerför mot sjön vid klubbhuset, det erkänner jag gärna, men som 18:e njae.

Jag hade tre fairwayträffar och skulle vilja spela banan igen för att bedöma den strategiskt. I princip varje utslag hade en trådsmal passage mellan ett fairwaybunkersystem. Perfekt placerade sådana. Alla hål känns tillräckligt unika så det blir inte så tjatigt, men hål som 6, 7, 8, 12, 13, 14 och 18 som har vatteninslag (ej i spel på 7,8 och 13 dock) är helt nödvändiga. De gör att banan blir vackrare och att man undviker lappsjuka.


Utslaget åttonde hålet. Vattnet ej i spel, men ger anläggningen en smula mer skönhet.

Sen skulle förmodligen krav på ett lite mer varierat spel från tee varit det som skulle tagit banan högre på rankingen. Visst du KAN välja att lägga dig kort ett fairwaybunkersystem på ett 400 meters par 4:a-hål och sen ha ytterligare en järnfyra upp till en knallhård green. Men så jobbar man ogärna. Alltså smackar man oftast på med drivern.
En av få gånger jag inte slog driver var på hål 4. Vatten till vänster, bunkrar till höger och tio meter fairway i mitten.

Hål fyra från greenområdet och bakåt. Notera förutom hur smalt det är och hur vackra pinnarna är på Elisefarm!

Greenområdena var kul. Elisefarms greener är medelstora och det finns gott om roliga pinnar att sätta. Banan var i perfekt kondition. Ruffen straffar, men var inte omöjlig, man hade dock velat leta lite mindre boll. Det ska gå med dylika gräsarter. Greenerna var något för tröga puttningsmässigt, men sammantaget är det en mycket, mycket bra golfbana helt enkelt. Kanske en av Sveriges tio bästa. Ge mig en runda till så får vi se.

Besöker ni Elisefarm, så håll er i spel från tee...


Artonde hålet med det mysiga klubbhuset i bakgrunden

fredag 12 juli 2013

Skada :(

26 års kontakt med golfsporten och har aldrig sett en skada.

Men på KM lyckades jag dra av en bit av lillfingret mot ett elstängsel (i nersvingen). Fick bryta tävlingen efter två hål. Snopet.

Också snopet att inte kunna spela golf på semestern...

måndag 1 juli 2013

Testar EM-tee

Tänkte provspela nio hål från EM-tee på Västerled inför KM. Går bra hittills. Jag gillar när det är svårt. Nu 7:e 168 till framkant och lite vatten. Hjälp!